Klimaktieriet
Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion minskar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras. Det kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år. Klimakteriet kallas också för övergångsåldern.
Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet. Det skiljer sig mycket mellan personer vilka symtom man får och hur det upplevs. En del känner knappt av det, andra påverkas mycket
I texten Klimakteriebesvär kan du läsa om vad du kan göra för att lindra symtomen. Du kan också läsa om behandling med läkemedel i texten Läkemedel vid klimakteriebesvär.
Vad beror klimakteriet på?
Vid födseln finns det flera miljoner omogna ägg i äggstockarna. Runt äggcellen finns celler som kan bilda hormoner, till exempel östrogen. Äggcellen och cellerna omkring som bildar hormon kallas för äggblåsa eller follikel.
Någon gång i puberteten börjar äggblåsorna att mogna och den första ägglossningen sker. Två veckor efter ägglossningen kommer den första mensen. Läs mer om ägglossning och mens här.
Klimakteriet beror på att antalet äggblåsor i äggstockarna håller på att ta slut. De som finns kvar är inte heller lika bra på att bilda östrogen. Det gör att ägglossningarna blir oregelbundna och därmed också mensblödningarna.
Mensen slutar – menopaus
Ett av de första tecknen på att klimakteriet har börjat är att mensen blir oregelbunden. Till en början kommer mensen oftare, för att därefter komma mer sällan. Det kan ibland gå tre till fyra månader mellan blödningarna. Blödningen kan också bli rikligare och pågå längre.
När ungefär sex månader har gått efter den senaste blödningen har du sannolikt haft din sista mens. Efter ett år kan du vara säker på att du inte får tillbaka någon mens. Den sista mensen kallas för menopausen.
Äggblåsorna fortsätter att bilda östrogen även efter den sista mensen, men mindre mängd. Tillverkningen minskar allt eftersom och ungefär fem år efter sista mensen är äggblåsorna helt slut och kroppen har en konstant låg nivå av östrogen.
När börjar klimakteriet?
Ibland pratas det om förklimakteriet eller preklimakteriet. Då menas perioden innan den sista mensen när många har oregelbunden mens. Det är vanligt att ha oregelbunden mens i tre till fyra år innan den sista mensen, men det kan variera mycket.
Enligt de undersökningar som har gjorts i Sverige inträffar den sista mensen i genomsnitt vid 51 års ålder, men det är vanligt att ha sin sista mens från 40 till 57 års ålder. Personer som röker får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än de som inte röker.
Uttrycket postklimakteriet kan användas för att beskriva perioden efter den sista mensen. Många får mer symtom i samband med och efter den sista mensen.
Minskad mängd av östrogen påverkar hela kroppen
Östrogen påverkar många organ i kroppen, till exempel livmodern, slidan, skelettet och hjärnan. Det gör att du kan få olika symtom när mängden östrogen minskar:
Värmevallningar, det innebär att du plötsligt blir mycket varm.
Plötsliga svettningar, ofta i samband med en värmevallning.
Sömnproblem.
Humöret kan ändras snabbt.
Nedstämdhet.
Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen. Torra slemhinnor kan göra att det kliar och svider.
Urinvägsbesvär, till exempel att du ofta känner dig kissnödig eller att det svider när du kissar.
Dessa symtom kan bli besvärliga, de kallas då klimakteriebesvär eller övergångsbesvär. Du kan göra en del själv för att lindra dem. Du kan också få behandling med läkemedel.
Den minskade mängden östrogen gör att fettfördelningen i kroppen förändras. Du kan till exempel få mer fett runt midjan och inne i magen bland organen. Mindre mängd östrogen kan så småningom också öka risken för att skelettet blir svagare, så kallad benskörhet.
Värmevallningar och svettningar
Värmevallningar beror på att kroppens reglering av temperaturen kommer i obalans när mängden hormon förändras.
En värmevallning känns som att du blir varm. Vallningen börjar oftast i höjd med bröstet och fortsätter sedan uppåt över halsen, ansiktet, hårfästet och ut i armarna. Du kan också uppleva att du bli röd i ansiktet och börjar svettas på kroppen, i ansiktet och i hårfästet.
En del har så kallade kylvallningar och de brukar komma efter en värmevallning. Då fryser du och det kan kännas som att du har frossa. Det är vanligare att ha värmevallningar.
En svettning brukar vara i två till tre minuter. Men den kan variera mellan några sekunder till en timme.
Sömnproblem
Många kan uppleva att sömnen försämras i klimakteriet. Du kan ha svårare att somna, eller vakna oftare under natten. Det är vanligt att vakna på grund av värmevallningar och svettningar.
Läs mer om sömnsvårigheter och vad du kan göra själv.
Humöret förändras och du kan bli nedstämd
Du kan bli mer lättirriterad och snabbt ändra humör. Du kan också må dåligt eller känna dig nedstämd oftare än tidigare. En del kan få psykiska besvär, till exempel depression.
Hur du mår påverkas också av vad som händer i din vardag och hur du sover. Du kan till exempel bli mer lättirriterad och fungera sämre om du sover dåligt på grund av värmevallningar och svettningar. Att sova dåligt en längre tid kan göra att du blir nedstämd.
Torra slemhinnor
Vävnaderna i slidan och urinvägarna blir tunnare och torrare under klimakteriet. Det kan då klia och svida i underlivet. Det kan också göra ont och blöda lite vid vaginala samlag.
Torra slemhinnor i underlivet kan göra att du får minskad sexlust.
Alla slemhinnor i kroppen påverkas. Du kan till exempel bli torrare i munnen eller få torra ögon. Huden kan också bli torrare.
Urinvägsbesvär
Musklerna kring slidan och urinröret åldras och blir svagare. Slemhinnorna i slidan och urinröret blir också tunnare. Det kan då läcka urin när du hostar, nyser, skrattar eller hoppar.
Det är även vanligt att ofta känna sig kissnödig och att det läcker urin när du känner dig kissnödig. Det finns hjälp att få vid urininkontinens.
Surhetsgraden i slidan förändras under klimakteriet och slemhinnan i slidan kan bli mer mottaglig för bakterier. Du kan därför också få flytningar som luktar illa. Tunnare slemhinnor i urinröret och urinblåsan kan göra att du får urinvägsinfektioner lättare än före klimakteriet.
Symtomen från slidan och urinvägarna brukar komma något eller några år efter den sista mensen.
Kroppens fettfördelning förändras
I klimakteriet förändras kroppens fettfördelning, det vill säga var i kroppen som fettet lagras. Före klimakteriet lagras det mesta av fettet på låren, över rumpan och på höfterna. Efter klimakteriet lagras mer fett inne bland organen och runt midjan, så kallad bukfetma.
Ett ökat midjemått och bukfetma ökar bland annat risken för att få typ 2-diabetes.
Risken att få höga halter av blodfetter ökar också efter den sista mensen. Att ha både mer fett runt midjan och höga halter av blodfetter ökar risken för olika hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.
Du ökar inte i vikt på grund av att mängden östrogen minskar.
Klimakteriet upplevs olika
Klimakteriet innebär en förändring i livet och det är inte konstigt om du har starka känslor inför den förändringen. Många kan känna sorg över att bli äldre, och rädsla inför att kroppen förändras. För en del sammanfaller klimakteriet med att ha tonårsbarn och gamla föräldrar att ta hand om. Det är faktorer som också påverkar humöret och sömnen.
Det kan även vara så att du upplever klimakteriet som en bra tid, som innebär en befrielse eller en lättnad. Det kan kännas skönt att inte längre ha pms, mens och mensvärk. Många upplever det som en lättnad att inte längre behöva oroa sig för preventivmedel och graviditet. Vissa känner att de får bättre självbild och självförtroende och att de inte längre bryr sig så mycket om vad andra tycker.
Ta hand om dig
Försök att ta hand om dig under den här tiden, oavsett hur du upplever klimakteriet. Det finns en del som du kan göra själv som kan hjälpa om du mår dåligt.
Tveka inte att kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du vill ha hjälp att hantera den förändring som pågår i dig.
Preventivmedel under klimakteriet
Fortsätt att använda preventivmedel när du kommer in i klimakteriet, om det behövs. Det skiljer sig mellan preventivmedlen när du ska sluta använda dem. Du kan vara säker på att du inte blir gravid när det har gått minst tolv månader från den sista mensen.
Kombinerade p-piller
Kombinerade p-piller innehåller östrogen. Det kan därför bli otydligt när kroppens egen produktion av östrogen minskar om du använder kombinerade p-piller. Östrogenet i p-pillren gör att blödningarna fortsätter och att du inte får några symtom.
Prata med din gynekolog om när det är lämpligt att sluta med p-pillren.
Det östrogen som finns i p-piller ska inte användas mot klimakteriebesvär. Det beror på att det är onödigt höga doser och att de är för kraftiga.
Minipiller
Fortsätt använda minipiller om du fortfarande blöder någon gång, fast oregelbundet. Prata med din gynekolog om när det är lämpligt att sluta med minipiller.
Minipiller innehåller hormonet gestagen. Det är ett hormon som minskar tillväxten av livmoderns slemhinna och gör att sekretet i livmoderhalsen inte släpper in spermier.
Kopparspiral
Behåll kopparspiralen i sex månader till ett år efter att du har haft din sista mens. Då är risken att bli gravid väldigt liten.
Hormonspiral
En hormonspiral kan tas ut när du är lite äldre än 50 år om du inte använder östrogen mot klimakteriebesvär. Prata med din gynekolog om när det är lämpligt att ta ut spiralen.
De flesta som använder hormonspiral har inga mensblödningar. Det kan därför vara svårt att veta om klimakteriet har börjat eftersom du inte får någon oregelbunden mens. Prata med din gynekolog om du är osäker på om du är i klimakteriet.
Du kan ha kvar din hormonspiral om du behandlas med östrogen. En hormonspiral innehåller hormonet gestagen. Det fungerar som en tilläggsbehandling om du använder östrogen mot klimakteriebesvär.
Effekten av en hormonspiral varar i cirka fem år
P-spruta
Du kan fortsätta behandling med p-spruta. Ta sprutan glesare efter att du har fyllt 45 år. Du kan sluta använda p-spruta när du är cirka 50 år, om du inte längre har några blödningar.
Kan symtomen bero på någon sjukdom?
Muskelknutor i livmodern kan orsaka rikliga och smärtsamma blödningar. Detsamma gäller sjukdomen endometrios.
Det är sällsynt, men ibland kan oregelbundna blödningar under klimakteriet vara tecken på cellförändringar i livmoderslemhinnan. Då brukar blödningarna vara helt oregelbundna. Ibland kan de pågå i två till tre veckor med bara en veckas uppehåll, eller komma tillbaka bara någon dag efter avslutad mens.
I klimakteriet blir sjukdomar som livmodercancer och muskelknutor i livmodern vanligare. Du bör därför kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:
Du får mer ont än tidigare i samband med blödningar.
Du får blödningar som kommer helt oregelbundet.
Det blöder från slidan vid vaginala samlag eller när du bajsar.
Du får rikliga blödningar så att de påverkar ditt vardagsliv.
Det finns andra sjukdomar som kan ge klimakterieliknande symtom som till exempel svettningar. Exempel på sådana sjukdomar är sköldkörtelsjukdomar som hypertyreos, diabetes typ 2 och i ovanliga fall lymfkörtelcancer.