PMS och mensbesvär
PMS innebär bland annat att humöret kan förändras under perioden innan du har mens. Du kan också få ömma bröst och känna dig svullen i kroppen. PMS står för premenstruellt syndrom. Det finns mycket du kan göra för att må bättre om du har PMS, det finns också behandling som kan hjälpa.
En del har svår PMS med symtom som påverkar humöret mycket. Det kallas för PMDS och står för premenstruellt dysforiskt syndrom. På engelska heter det PMDD och står för Premenstrual Dysphoric Disorder.
Vad är PMS?
PMS innebär att ditt humör förändras och att du får andra kroppsliga besvär dagarna före mens.
PMS är vanligt, men det kan variera från person till person vilka besvär man får. Du kan också få olika mycket besvär från månad till månad. Besvären kräver oftast ingen behandling med läkemedel.
Vad är PMDS?
Symtomen vid PMDS är oftast psykiska och kan vara så svåra att de upplevs som symtomen vid depression och ångest. Skillnaden är att symtomen vid PMDS avtar när du får mensen.
Det är vanligt att PMDS påverkar hela ens tillvaro. Det kan till exempel göra att du hamnar i konflikter eller att du vill vara i fred och undviker att umgås med andra.
Ungefär tre till fem procent av alla som har regelbunden mens har PMDS.
Symtom på PMS och PMDS
Vid PMS kan du få något eller några av symtomen nedan:
Du känner dig irriterad och lättretlig.
Du känner dig orolig och ångestfylld.
Du får snabba humörsvängningar.
Du känner dig nedstämd och får mindre lust att hitta på saker.
Du känner dig trött och får mindre energi.
Du får svårare att sova.
Du blir svullen i kroppen och särskilt över magen.
Du känner av spänningar i brösten eller att de blir ömma.
Du får huvudvärk.
Du blir hungrigare än vanligt och sugen på sött.
För att få diagnosen PMDS så ska fem av symtomen ovan stämma in på dig. Ett ska vara bland de fyra översta.
PMS och PMDS brukar börja upp till en vecka innan du ska ha mens och minska eller försvinna helt när mensen kommer. Symtomen kan alltså finnas kvar de första två till tre dagarna under mensen. En del personer har besvär även under ägglossningen. Ibland kan PMS och PMDS pågå hela perioden från ägglossningen fram till mensens start.
Varför får man PMS eller PMDS?
Det är okänt varför man får PMS eller PMDS. Men forskarna tror att det kan ha att göra med de ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ner kan ha med det att göra.
Halten av progesteron ökar i kroppen när du har fått ägglossning för att sedan minska igen efter ungefär två veckor, om du inte blir gravid. Att du får PMS eller PMDS kan bero på att du är känslig mot de ämnen som bildas när progesteron bryts ner.
Vissa får besvär redan i tonåren men det är vanligast att du är över 30 år. Ibland kan besvären ha blivit svårare efter att du har fött barn. Besvären slutar när man kommer i klimakteriet och slutar få mens.
Vad kan jag göra själv?
Du som har PMS kan må bättre av att göra saker som får dig att må bra och gör att du slappnar av. Detsamma gäller dig som har PMDS, men då kan du även behöva läkemedel.
Här är några fler saker som du kan göra för att lindra besvären med PMS och PMDS:
Du kan träna eller röra på dig.
Träna avslappning, till exempel yoga eller mindfulness.
Ta det lugnt och försök att inte stressa.
Försök att sova tillräckligt.
Tänk på att äta bra mat och försök att äta regelbundet.
Håll koll på din menscykel
Eftersom PMS och PMDS kommer regelbundet kan du lära dig förstå och känna igen symtomen. Det kan kännas lättare om du vet vad de beror på och att de går över.
För att vara bättre förberedd kan du till exempel skriva in de aktuella dagarna i en kalender. Det finns också flera olika appar som gör det lättare att komma ihåg var i menscykeln du är.
Du kan också berätta för personer i din omgivning när det är dags för en period med PMS eller PMDS. Då kan personer du umgås mycket med lättare förstå och ge dig stöd.